FRIHUMSAM-Fri prosj.st. hum og sam

Projektet utgör en rättsvetenskaplig undersökning om syftet med utvidgat straffrättsligt förverkande och civilrättslig konfiskation, liksom hur de kan legitimeras i det straffrättsliga systemet. Denna typ av utvidgade förverkande former skiljer sig från vanlig indragning i huvudsak genom att det kausala sammanhanget mellan den förverkandeutlösande gärningen och egendomen är svagare. Detta betyder att man kan konfiskera även misstänkt olovlig vinning från odefinierad tidigare brottslig aktivitet för vilken gärningsmannen inte har kunnat dömas. När man väljer att tillämpa utvidgade former av indragning, så uppstår frågan om hur indragningreglerna bör konstrueras för att trygga både effektivitets- och rättssäkerhetsintressen, eftersom många traditionella rättssäkerhetsmekanismer samtidigt har urvattnats. Detta gäller även konstruktionen av s.k. civilrättslig indragning (som ännu inte existerar i Norden, men som finns i ental jurisdiktioner i Europa och internationellt) där processen är helt separat från den straffrättsliga undersökningen analyseras först det materiella innehållet i finsk, norsk och svensk rätt vad gäller utvidgat förverkande. Undersökningen har ett komparativt perspektiv på engelsk, finsk, norsk, svensk och irländsk rätt. EU-rätt används dessutom som en referens. Därefter analyseras konfiskationens rättsliga natur och de syften som den uppfyller i det straffrättsliga systemet. Detta är relavnt eftersom det direkt påverkar hur konfiskationsordningarna bör konstrueras. Mot bakgrund av den komparativa rapporten samt analysen om konfiskationens syften och rättsliga natur, så konstrueras därefter en teoretisk modell med vilken olika konfiskationsregimer kan evalueras både de lege lata och de lege ferenda. Modellen bygger på tre olika parametrar: regleringens målområde, procedurella garantier och regleringens skälighet (proportionalitet). De relevanta parametrarna varierar något mellan utvidgat förverkande civilrättsligt förverkande. Även om undersökningen använder flera lands konfiskationsordningar som referensram, så är analysen generell och inte knuten till någon viss förverkandeordning. Resultaten är därmed generellt tillämpliga. Hittills har resultaten i projektet redovisats i tre artiklar som publicerats (eller står i beråd att publiceras) i norska och internationella (peer review) tidskrifter. Dessutom kommer projektet att sammanfattas i en monografi med titeln 'Limits of Asset Confiscation. On Legitimizing Extended Appropriation of Criminal Profits'. Manuskriptet beräknas bli helt färdigställt under våren 2015. Projektet har haft en hemsida under den juridiska fakultetens hemsida som kan nås på adressen: http://www.uib.no/fg/straff/31129/extended-asset-recovery-criminal-law .

This project concerns confiscation, and particularly extended confiscation, as a criminal law sanction. Confiscation refers to the seizure by and transference to the state of property as a consequence crime. The normal rules on confiscation adhere to the basic standards of the criminal procedure, particularly the presumption of innocence and the rules on the threshold of evidence (beyond reasonable doubt). However, in some situations individuals convicted of certain crimes possess property to an extent th at does not reflect their lawful income. Even if it is clear that the means originate from criminal activity, a confiscation claim might be rejected if the requirements are not fulfilled. This has been considered a problem. Therefore all of the Nordic cou ntries have implemented a set of particular rules on extended confiscation to be applied in relation to some more serious crimes (dealings in narcotics, smuggling and organized crime intentionally committed to achieve economic profit). These rules modify to the disadvantage of the accused the traditional standards applied, either by reversing the burden of proof or lowering the threshold of evidence that applies. The tendency to alter the basic safeguards of the criminal procedure to the disadvantage of t he accused is, however, far from unproblematic. High procedural standards are necessary in the criminal procedure due to the inherent character of criminal law to unilaterally afflict pain on the individual. Yet, the rules on extended confiscation stand i n conflict with these. This research project will analyze the fundamental problems surrounding the legislation on confiscation and particularly extended confiscation in a comparative perspective on Finland, Norway and Sweden. The ambition is to evaluate how the existing legislation fits together with the basic principles of criminal and criminal procedural law. Of particular interest is the European Convention on Human Rights and the ambitions of the EU.