Vägar till en gemensam nordisk samekonvention.

I både Norge och Sverige finns såväl äldre som nya minoriteter, vars situation i de båda länderna i varierande grad avspeglas i samhällsliv och offentlig och politisk debatt. Med tanke på det kommande grundlagsjubileet 2014 framstår bl.a. den författnings mässiga grunden som intressant. Författningen har alltid varit central i Norge (17-maj firandet), men inte i Sverige. Att knyta kontakt med pågående forskning genom att ta initiativ till arbetsmöten och konferenser, och kanske framförallt förmedla forskni ng, som knyter an till mänskliga rättigheter och minoriteters beskydd i samband med grundlagsjubileet ligger därför nära Voksenåsens kärnverksamhet. De frågor som tas upp bör både ha en klar förankring i grundlagen samtidigt som de är dagsaktuella och fra mtidsriktade. I denna ansökan har vi lagt fokus på vår äldsta nationella minoritet, samerna. Vi avser att med hjälp av forskare, jurister, representanter för staterna och sametingen belysa de historiska och nutida förutsättningarna för förhandlingarna om en gemensam nordisk samekonvention vid en första workshop den 4-5 juni 2012. Avsikten är att vid denna utifrån forskningsläget och den politiska diskussionen identifiera forskningsbehov och utarbeta förslag om innehåll och uppläggning av en större worksh op vintern 2013. En viktig utgångspunkt för vår workshop utgörs av det förslag till konvention, som den år 2002 tillkallade expertgruppen under ledning av f.d. Høyesterettsjustitiarius Carsten Smith presenterade år 2005. En aktuell bild av hur några av ak törerna ser på hithörande frågor ges i rapporten från Riksdagens Konstitutionsutskotts seminarium om en nordisk samekonvention den 9 juni 2011, som innehåller bidrag från juridisk expertis, forskare, representanter för samiska organisationer och diskussio nsinlägg från bl.a. KU-ledamöter. Anne Julie Sembs och Hanne Hagtvedt Viks, UiO, tidigare och nu pågående forskning om bl.a. förhandlingarna bakom ILO 169 utgör också viktiga grunddokument.