Pioneers of North-Western Europe Determining the hidden sources of human colonisation of Norway

När inlandsisen täckte den skandinaviska halvön, övervintrade människor, djur och växter i södra Europa och i östra delarna av nuvarande Ryssland. Norge koloniserades efter senaste istidens slut, för ca. 12000 år sedan. Människor tycks då ha kommit till landet söderifrån längs kusterna. Detta projekt studerar människans invandring vid slutet av senaste istiden. Vi använder oss av såväl arkeologiska fynd som DNA-undersökningar. De arkeologiska fynden från den tidigaste bebyggelsen består av stenredskap och avfall från tillverkningen av sådan redskap. Från dessa fynd kan man studera traditioner i hantverket. Dessa traditioner överförs mellan generationerna och visar var människorna haft sina kulturella rötter. Undersökningar av DNA visar varifrån människorna har sin biologiska härkomst. Genom att på detta sätt kombinera två olika metoder menar vi att det går att få en mycket bättre förståelse för varifrån pionjärerna kom och människans tidiga historia i Norge. Vad gäller stenteknologin har vi i vårt projekt valt att studera en speciell typ av redskap, nämligen flint- eller steneggade benspetsar. Detta är ett kompositredskap, spetsar sammansatta av sten och ben som fogats samman med ett lim tillverkat av björkharts. Vårt utgångsantagande är att den förändring som syns i stenteknologin i Norge ca. 8000 f.Kr., hänger samman med introduktionen av sådana kompositredskap. Förändringen består i att det på boplatserna börjar uppträda plana bitar med vassa och parallella sidor. De är tillverkade med en speciell tryckteknik och använts till de skärande eggarna i kompositredskap. Detta är en förändring som sker ca 1500 år efter den äldsta bebyggelsen på den skandinaviska halvön. Vi har daterar flera sådana kompositredskap från Ryssland och kunnat konstatera att de där är äldre än i Skandinavien. Detta bekräftar tanken att den teknologiska förändringen sprids från öst mot väst, först längst uppe i norr och sen vidare ner över den skandinaviska halvön. Undersökningar av gammalt DNA från skelett kan ge direkta upplysningar om varifrån människor härstammar. I vårt projekt undersöker vi några av de äldsta skelettfynden från Norge, men resultaten är ännu inte publicerade. Under 2018 har de första resultaten från en sådana undersökningar publicerats av en svensk grupp ledde av Torsten Günther vid Uppsala universitet. De konstaterar att de undersökta individerna, som dateras mellan 7000 och 4000 f.Kr., utgör en blandning av genetiska komponenter från östra och västra Europa. Detta passar bra med tolkningen att det skett två invandringar till den skandinaviska halvön; en från söder och en från norr. Våra undersökningar syftar till att nå längre tillbaka och datera tidpunkten för blandningen av de två genetiska komponenterna. Detta för att se om det är ett direkt samband mellan genetiken och den teknologiska förändringen och att ge svar på frågan om den nya teknologin kom med invandrare ca. 8000 f.Kr. Undersökningar av gammalt DNA från skelett kan ge direkta upplysningar om varifrån människor härstammar. Det är dock ytterst få skelett bevarade från de äldsta perioderna. Från de första årtusendena som det var människor på den skandinaviska halvön; från 9500 till 7500 f.Kr. har vi idag skelettdelar från mindre än totalt tio individer och sammanlagt från Norge och Sverige. I vårt projekt har vi därför försökt få fram genetisk information om de första människornas härstamning på annat sätt än att undersöka DNA från deras skelett. Vi har gjort olika försök och har haft stor framgång genom att använda klumpar av det slags harts som användes som lim. Limmet består av tjära som utvinnes ur björkbark. Vid utgrävningar finner man ibland sådana klumpar med tandavtryck, man har använt dem som ett slags tuggummi. Varför vet vi inte, men det viktiga för oss är att det när man tuggar dessa tuggummin så blir kommer saliv att arbetas in i klumparna. I saliven finns mycket DNA, först och främst från den som tuggar, men även från bakterier och andra mikroorganismer som lever i munnen, och kanske till och med från matrester. Under 2019 publicerade vi de första resultaten där vi undersökt tre tuggummin som är tuggade för mer än 9500 år sedan. Vi fann att det var tre olika personer som tuggat på dem; två kvinnor och en man. DNA från dessa tre tuggummin är det hittills äldsta vi har från människor som levt på den skandinaviska halvön. De hade en blandad härkomst med förfäder både från öster och från väster.

Vi har utvunnit DNA från 10,000 år gamla "tuggummi" av björktjära. Detta är en helt ny källa för gammalt DNA. Publiceringen fick stor internationell uppmärksamhet. Det är inte bara mänsklig DNA, utan också från mikrober. Dessa har potentiell stor medicinsk betydelse, ett svenska projekt fortsätter med detta. Det finns också DNA från mat i "tuggummina" vi har sökt medel för fortsätta forskningen kring detta. Projektet fortsätter i "Meso2" om gammalt DNA ett samarbete med Uppsala universitet.

Norway is one of the very few places in the world where the ancient coastlines and a very early maritime subsistence and settlement pattern are documented. These findings challenge the current view on human colonisation of Europe after the last Ice Age, a s the Norwegian area seems to have been settled by people coming along the coast from the South, and not by foot on land. The findings also stand in a marked contrast to fauna and flora colonisation history. For several species a two-way colonisation patt ern to Norway was proposed, from different refuges in Eurasia. But the human colonisation seems to originate in its whole and directly from the South of Europe. This project will create new knowledge about the human colonisation of Scandinavia at the end of the Ice Age. Two independent sets of novel data will be generated by applying two different, yet intellectually related methods; technological analysis of artefacts and analysis of ancient human DNA. This combination of different methods will furnish new methodological suggestions for interdisciplinary research as well as a breakthrough for more advanced epistemological perspectives in prehistoric research in Scandinavia. The project will not only contribute to a better understanding of the origins of the pioneers in Norway but also of early changes towards maritime adaptations, changes that might have been decisive for the entire humankind. The project will also elucidate the interplay of nature and culture in human history.