Tilbake til søkeresultatene

FRIHUMSAM-Fri prosj.st. hum og sam

Flanders, Norway, and Denmark: Relations and Intertextual Exchanges in the High Middle Ages (ca. 1080-1383)

Alternativ tittel: Flandern, Noreg og Danmark: relasjonar og intertekstuell utveksling i høgmellomalderen (ca. 1080-1383)

Tildelt: kr 3,4 mill.

Bøkene kom til Skandinavia med kristendommen. I takt med dåp og kyrkjebygging lærte nordbuane seg kunsten å skriva bøker på pergament, med det latinske alfabetet, på latin og folkespråk. Forbileta for desse bøkene kom frå fleire ulike regionar og land, noko som speglar dei rike kontaktane skandinavane hadde med omverda. Prosjektet FLANDRIA (Flandern, Noreg og Danmark: relasjonar og intertekstuell utveksling i høgmellomalderen (ca. 1080-1383)) har undersøkt kontakten mellom Flandern, Noreg og Danmark i høgmellomalderen, og korleis denne kontakten påverka skandinavisk handskriftskultur. Flandern var eit sentrum for handel og skipsfart, der skandinavar steig i land for å reisa vidare over land når dei hadde ærend på kontinentet. Me veit at nordmenn, danskar og svenskar vitja Brugge og området rundt i denne perioden, men det er til no forska relativt lite på denne kontakten, og endå mindre på korleis han påverka utviklinga av skrift- og bokkultur i Skandinavia. Eit hovudmål for prosjektet har dermed vore å undersøkja i kva grad, og korleis, kontakten med mellomalderens Flandern (tilsvarande dagens Belgia og delar av Nord-Frankrike) har sett spor etter seg i norske og danske handskrift. Prosjektet har undersøkt både heile handskrift og handskriftsfragment. Dette kjem av at dei fleste bøkene frå norsk og dansk mellomalder berre har overlevd i fragmentert tilstand, «resirkulerte» som innbindingsmateriale på 15- og 1600-talet. Det danske fragmentmaterialet er til no lite kartlagt, og eit sekundærmål for prosjektet har difor vore å få betre oversyn over kva tekstar og bøker som er representerte der. Ein viktig del av arbeidet har vore å identifisera kva fragment som ein gong har vore del av same bok. Eit anna mål har vore å undersøkja i kva grad det danske materialet liknar på, eller overlappar med, det norske. Eit av dei viktigaste funna i prosjektet er at flamske helgenar, mange av dei lite dyrka utanfor Flandern, er til stades i handskriftsmaterialet i langt større og meir systematisk grad enn tidlegare forsking har lagt merke til. Den gjengse oppfatninga i forskinga er at skandinavisk helgendyrking fyrst og fremst var påverka av England og Tyskland, men prosjektet har vist korleis helgenar frå mellomalderens Flandern var inkluderte i norske og danske handskrift, som til dømes det kjente Næstved-kalendariet frå fyrste halvdel av 1200-talet (København, Det Kgl. Bibliotek, E don. Var. 52 fol.). Dette kalendariet har ingen engelske helgenar, men til gjengjeld eit høgt innslag av helgenar som har kjerneområdet sitt i dagens Nord-Frankrike og Belgia; mange av desse er lite kjende utanfor kjerneområdet. Sidan kalendariet er produsert i benediktinarklosteret ved Næstved på Sjælland, tyder inkluderinga av desse helgenane på ein direkte kontakt med Flandern og flamske institusjonar i denne perioden. Prosjektet har òg påvist korleis konkrete tekstar og verk kom til Skandinavia frå Flandern eller Nord-Frankrike. Til dømes inneheld eit handskrift frå cisterciensarklosteret Esrum (Biblioteca Apostolica Vaticana, Vat. Lat. 636) utdrag frå kompilasjonen Liber Polypticus, eit verk som vart til i Roma tidleg på 1140-talet. Dette verket er overlevert mest fullstendig i eit handskrift frå Nord-Frankrike i andre halvdel av 1100-talet, medan Esrum-handskriftet er datert til ca. 1200. Skrivaren av Liber Polypticus i det danske handskriftet har òg inkludert hymnen Lux Orientalis, som elles er attestert i ei gruppe handskrift som alle stammar frå dagens Nord-Frankrike og Belgia. Det er dimed sannsynleg at både Liber Polypticus og Lux Orientalis fann vegen til Danmark via dette området. I tillegg har prosjektet ført til nye funn i det danske fragmentmaterialet, blant anna nye identifikasjonar av tilfelle der fragment stammar frå same handskrift, so vel som identifikasjonar av tekstar som tidlegare ikkje har vorte påvist i Danmark. Dette inkluderer ein tekst om opprøret mot den engelske kongen Henrik II i kjølvatnet av mordet på erkebiskop Thomas Becket (d. 1170), og kongens pilegrimsferd til erkebiskopens grav i Canterbury. Teksten er inkludert i ei legendesamling frå slutten av 1100-talet der 29 fragment har overlevd, spreidde blant fragmentsamlingane til Det Kongelige Bibliotek og det danske Rigsarkivet. Dette er eit viktig funn, sidan denne teksten elles berre er kjend frå to andre 1100-talshandskrift, der det eine stammar frå Winchester og det andre frå det franske cisterciensarklosteret Clairvaux. Ikkje minst har prosjektet ført til «gjenoppdaginga» av eit handskrift frå tidleg 1200-tal som har høyrd til det danske cisterciensarklosteret Løgum, og som no er i universitetsbiblioteket i Halle i Tyskland. Handskriftet er ikkje kjent for danske eller skandinaviske forskarar, og det kjem til å verta undersøkt i ein komande publikasjon.

FLANDRIA has documented the role of medieval Flanders/the Low Countries as a hub for Scandinavians; the entwined nature of commercial, religious, and textual networks; and how these networks left traces in Norwegian and Danish manuscript material. One of the most striking findings is the extent to which Flemish saints, or saints mainly venerated in the Low Countries, appear in Scandinavian manuscripts, for instance in the thirteenth-century Danish calendar from the Benedictines of Næstved (Copenhagen, Det Kongelige Bibliotek, E don. var 52 fol). The inclusion of such saints points towards the Low Countries playing an important role in the introduction and dissemination of saints' cults to Norway and Denmark, yet this role has been overlooked by existing scholarship, which has tended to focus on England and Germany (and to a lesser extent Paris) as the regions which impacted the cult of saints in Scandinavia. FLANDRIA has thus had a direct impact on the study of Scandinavian ecclesiastical history by deepening our understanding of the veneration of holy men and women in the North. The project has also moved forward the field of Scandinavian manuscript studies by documenting and bringing attention to the understudied Danish fragment material, including by identifying several cases of fragments stemming from the same manuscript, and discovering new texts and works (some of which were transmitted from the Low Countries). Last but not least, FLANDRIA has served to highlight medieval Flemish-Scandinavian contacts as an important and promising field of study, including by bringing together scholars working on different aspects of these contacts for an international workshop in October 2022. This workshop is the basis for a special issue of the scholarly journal "The Medieval Low Countries", which will serve to make the project's topic, questions, and findings known to a wider academic audience.

Through an innovative combination of approaches, the present project, “Flanders, Norway, and Denmark: Relations and Intertextual Exchanges in the High Middle Ages” (FLANDRIA), will for the first time shift the focus to Flanders in the context of medieval Nordic book culture. It will simultaneously explore the links between Scandinavian and Flemish manuscript material and the interpersonal and institutional links between Denmark, Norway, and Flanders in the High Middle Ages (12th-14th centuries). By investigating the hitherto-neglected collections of medieval manuscript fragments in the Danish National Archives and the Royal Library in Copenhagen, and by tracing the connections between this material and the medieval manuscript fragments in Norwegian collections, the project will make a significant contribution towards the understanding of medieval Scandinavian manuscript culture. Furthermore, by comparing the Danish and Norwegian material to Flemish manuscripts, the project will investigate the textual and palaeographical/codicological connections between Scandinavian and Flemish book culture, connections which have already been hinted at through my preliminary research. The project will furthermore contextualise the manuscript material by investigating the networks - political, religious, and commercial - that developed between Flanders and Scandinavia in the High Middle Ages and the roles played by these networks in the circulation of manuscripts and texts. The investigation of the Danish and Flemish material will be combined with research stays at the Centre of Medieval Literature in Odense (18 months) and Ghent University (6 months), contributing towards developing my international networks and letting me benefit from the interdisciplinary nature of these institutions. The last year of the project will be spent at the University of Bergen, where I will be part of an equally interdisciplinary research environment, exemplified by the new Medieval Cluster.

Publikasjoner hentet fra Cristin

Ingen publikasjoner funnet

Budsjettformål:

FRIHUMSAM-Fri prosj.st. hum og sam

Finansieringskilder